Fel i skallen

Ens blogg är som en bebis, hund, katt eller vad som helst. Man väntar och väntar tills det blir något. Man har bebisen,katten,hunder (bloggen) i 1,2,3,4,5 och sex månader och sen tröttnar man och lämnar kvar bebisen och låta den få sköta sig själv. Då vet man att ingenting kommer att hända.

Skulle man tagit hand om sin katt/hund/bebis i ett halvår och sen sluta för att tröttna. Själv ska jag ta hand om bloggen som om det vore min egna bebis. Och sedan släppa taget när den är redo att släppa taget om mig.